Lillebror fyller 7 år idag. Jag har svårt att förstå hur fort tiden går. Tyckte det var nyss han föddes.

Nu är huset överfullt av 12 sockerspeedade ungar som skriker högt, skrattar, hoppar och springer - dom är överallt!! Har fullt upp med att hålla koll så dom inte är inne i mitt rum och vänder det upp & ner.. Jag försöker intala mig själv att dom här två timmarna kommer gå fort.. Men det har just börjat och jag har redan börjat förlora hoppet - tror inte jag kommer ha någon hörsel kvar efter den här eftermiddagen. Hjälp mig någon!!

Hade det inte varit så förbannat kallt ute så hade jag flytt ut på en väldigt lång promenad och tagit hunden med mig för att skona honom, men det är så kallt ute att till och med hunden nästan hellre håller sig inne. Då är det illa.

Nu har åman farit   Det enda som är tråkigt med att hon kommer, är att hon någon gång måste fara igen.

Helgen har fyllts med massa prat, lite marknad, korta promenader i denna jävla kyla, svammel och disneyfilmer mitt i nätterna som man tittar/sover sig igenom! Har jag glömt något?  

Känner mig smått halvsidesförlamad utan min andra halva. Det är inte lätt att fungera normal när min ena hjärnhalva befinner sig 20 mil härifrån. Inte konstigt att man är som man är...  

Ikväll far jag tillbaka till gällivare. Den här gången blir det en lång vistelse där - har helgjobb! Men är ledig torsdagen, så kan åka hem på onsdag kväll! Får längta tills dess...  

Upptäckte just att sladden som man använder när man för över bilder från telefonen till datorn inte passar i den här nya datorn... Jag får spunk