Jösses, det här trodde jag inte om mig själv! Det är tredje gången den här dagen som jag skriver. Och vad skriver jag om egentligen, inget vettigt. Jag gnatar på om hur mycket jag saknar alla och vad jag gör under dagarna. Vilket inte är så mycket, jag skyller det på att jag bor i hålan Porjus. Byn som Gud glömde.

Det måste ju vara ganska ointressant att läsa alla inlägg om hur mycket jag saknar den och den personen och bla bla bla. Men jaa, så är det. Jag saknar dom och jag känner att jag måste skriva det. Jag kan inte få ut det på annat sätt. Jag satt nyss och kollade bilder på Facebook. Gamla minnen dök upp från den " Gamla goda tiden " Därav rubriken. Meningen var att jag skulle lägga upp lite bilder här i bloggen, men då slog det mig att jag sitter på den bärbara datorn, och dessutom har jag fortfarande inte lyckats få tag på en del bilder. Klint skulle skicka dom... men han är ju inte inne på msn nu för tiden när han jobbar och står i. Så det sket sig ju totalt med den idén.

Egentligen vet jag inte varför jag skriver det här inlägget, jag hade helt enkelt inget att göra och en väldig skrivarlust. Nog för att det hade varit mycket roligare att skriva om man hade något att verkligen gräva djupt i Men nu har jag inte det.

So Sad!  Kom gärna med förslag folk! Det kommer fler dagar då jag kommer sitta med samma skrivarlust men inget att skriva om. Så, kommentera in förslag på vad man kan gnata på om.

Jag funderar på att gå och lägga mig, jag har så sjukt ont i huvudet, det bara smäller. Det känns lite tragiskt att gå och lägga sig tidigt nu när det är sommar, men måste man så måste man. Jag har kommit på att jag måste börja lägga mig i tid och gå upp lite tidigare än vanligt, jag ska börja jobba på måndag och då vill jag känna mig pigg. Jag menar, hur kul är det att komma och se ut som en zoombie?? Efter allt tjat under lektionerna på omvårdnaden så har jag faktiskt lärt mig att man ska se pigg & fräsch ut. Så jag kan lika gärna börja tagga nu :)

Jag känner suget i kroppen, jag vill träna! Det kryper i mig, likt tusentals myror som rusar omkring i mig. Jag får nog ta och göra något åt saken imorgon för att lugna mina små myror ;)

Nej, fotbollen på tv lockar inte idag. Danmark blev just utslaget, men jag bryr mig inte. Jag är hungrig, jag ska äta och sen sova!

    Bjuder på en liten bild på mina stjärnor. Jag vet inte hur ni gör, men ni kan få det svåraste att kännas så lätt <3

 Elias har plågat mig hela dagen, eller nää, inte plågat. Till min stora förvåning så har han varit ganska lugn. Nåja, vi spelade fotboll och lekte kurragömma hela förmiddagen. Efter det lagade jag lunch, även åt min mamma men det var ju helt i onödan. Hon tänkte tydligen inte äta hemma - tack så jäkla mycket för att du sa det i tid!! Not. Hon verkar vela hämnas på mig, endast för att jag sa ett ord för mycket igår och gick ner med skräpet till återvinningen på kvällen istället för på förmiddagen. Sjukt!

Efter luch har jag surrat med älsklingen i telefon, gud så underbart! Det fick mig gladare :) Det gjorde min dag! <3

Eftersom att jag lovade elias glass på kiosken så gick vi ner dit också. Och för första gången i mitt liv så har jag ätit en glass ur en strut, glutenfri såklart :) Lovely! ;)

Sen gick vi till lekparken, medans ungen lekte så satt jag och stekte i solen. Ajj säger jag nu, solen lyste lite för mycket på mig och jag är lite bränd på axlar och armar. Varför lär jag mig aldrig att ta det lugnt i solen!!!??? Nåja, det går över.

Jag har ont i skallen av det starka solljuset. Måste skaffa solbrillor ;)

Nu ska jag ta det lugnt, men vars vet jag inte, eller jag vet inte vad jag ska hitta på? Äta vattenmelon kanske   

Jag ska ialla fall tänka på hjärtat som sitter flera tusen mil härifrån   

Saknar dig hela tiden!  

Jahapp, imorse gick jag upp vid halv 8 på order av min mamma att gå upp i tid. Hon var sur på mig igår, så hon tyckte att hon kunde ta  " semester " idag och låta mig ta hand om hushållet, hunden och elias som hon uttryckte det. Bläää.. huset, matlagning och det må väl då vara. Men att dras med min lillebror som är som en överspeedad duracellkanin som dessutom går på något uppiggande känns inte kul. Jag kommer dö! Men än så länge lever både han och jag. Jag har just duschat han och vi har inte drunknat, det är ju ialla fall något. Nu vill ungen ut och spela fotboll, så jag antar att det bara är att koppla på leendet och häva sig ut...

Bara på tal om fiskmåsar, jag har en känsla av att jag kommer hoppa högt och fyllas med hopp varje gång telefonen ringer idag. Parinya sa att han skulle ringa  idag Woho, lyckliga jag! <3 Jag saknar honom!!