Gud vad jag önskar att jag kunde göra det ibland, bara stänga av allt och bara starta om!

Jag finner inga ord, det är så mycket jag vill skriva ut, men det går bara inte. Allt bara susar omkring i mig som världens orkan just nu, precis som tidigare.

Vad är på gång? Känslan är helt omtumlande, jag vill spy, slå sönder något eller bara försvinna under jorden!! Vad är det med mig egentligen? Varför går det inte att bara.. Åh varför bara!!!????  Hur många gånger ska jag behöva ställa den frågan till mig själv? Jag försöker om och om igen men här står jag ändå utan svar.

Magen har åter igen snott ihop sig till en hård boll, en boll som ligger och darrar i mig. Det känns som att en bomb när som helst ska explodera! Jag mår illa och vill bara spy. Jag vill slå sönder något och bara skrika som en galning..

Jag hatar känslan. 

Ett ljus har gått upp för mig och jag är mer övertygad än tidigare. Jag vet vad jag vill.

Jag vill ut i rymden men stjärnorna finns här!